En bild till texten

"Du ser ut som en tonåring, men du har ju en 40-årings livserfarenhet!"

Det fick jag höra idag.

Det var ju bra.

Eller?

Allt som oftast känner jag mig som en tonåring.

Någon som känner sig stor men ändå inte riktigt kan ta hand om sig själv.

Det känns inte bra.

Sedan ibland.

Då vill jag vara som flickan på toppen.

Uppsatt på pedistal.

Någon Han inte tror kan göra några fel.

Någon att se upp till.

Fast jag vill inte vara skör som papper.

Jag har känt mig skör alltför många gånger.

Så vill jag inte känna.

Inte vara.

Det är inte jag.

Egentligen är jag stark.

Jag är stark.

"Vad blir det för mat?"

Jag är verkligen ingen Morberg.

Även om jag nu försöker vara såå cool. 

Med lång lugg som jag stoppar bakom öronen.

Huvudet måste matas med annat än mat nu.

Det är inte mycket kvar.

Känner mig allt annat än cool inför framtiden.

Det är mer Cajsa Warg över mig.

Någon slags cross-over med den dyra fina korven.

Och den andra.

Fast den är faktiskt också lite bättre än andra i sin klass.

Så det så.

Korven alltså.

Camilla Eltell

Så heter en vän jag har.

Hon vågar.

Det beundrar jag henne för.

Full av energi.

Alltid på väg någonstans.

Så känns hennes tavlor, tapeter, tyger, kort, tryck...

På väg.

Vågar ta för sig!

Så befriande.

Titta! Här kan du se mer.

Stilleben

Det är en utmaning.

Ställa fram saker i vacker gruppering.

Det blir mest stelt och konstlat för mig.

Funderade på en bloggutmaning.

En dag skulle man tolka "snapshots".

Ler.

Det är ju så jag tar mina bilder hela tiden.

Just nu.

Idag.

Ingenting fixas till.

Jag vill bara ha ett nytt perspektiv på min vardag.

Ibland blir det snyggare genom min kamera.

Ibland.

Det här med maten...del 5

Jag gjorde det!

Jag lagade mat från grunden.

Ibland kan de mest triviala saker kännas som stora segrar.

Och jag tänker njuta av segerns sötma.

Se det lilla goda i det stora hela.

Vi drack ur de fina glasen.

Skrattade.

Jag och barnen.

Sedan hade vi tjusigt fredagsmys.

Riktigt skrytigt.

Det väger upp ful-dagarna.

Hitta balansen.

Le.

Det här med maten...del 4

Förlamande trött.

Vad gör man då?

Något riktigt enkelt.

Dövar mitt dåliga samvete för att jag inte orkar vara närvarande.

Strider mot alla mina inre lagar.

Tittar upp på hyllan.

Länge sedan jag lagade något riktigt ordentligt.

Men snart.

Vilken dag som helst nu...

Utmaningen

Mitt i frukosten ska det vinkas.

Alltid.

Det spritter i benen på dem.

Det smittar av sig. 

Så tempot blev högt.

Skönt.

Full av energi.

Nu kör vi en utmaning!

Mitt och ditt och deras.

En kula i taget.

Och här hittar jag mig själv.

Mitt i skiten.

Det är bra.

Tar en kaffe och ler!