Ta det lugnt

Det är meningen att vi ska åka idag igen.

Jag vet inte om jag orkar.

Det är så skönt att inte behöva stressa.

Det är ju sommarlov!

Fortfarande mycket man måste göra.

Men låt oss ta det lugnt.

Hinna "bara vara" på vägen.

Njuta.

Visdomsord är aldrig fel

Inte snygga förpackningar heller.

Sjyst innehåll gör dem ännu bättre.

Det luktade skit

När vi klev över tröskeln.

Men...

Det är så skönt att vara hemma igen.

Till gröt på morgonen.

Till eget te.

Till räkningar.

Till att-ha-på-sig-pyjamas-nästan-hela-dagen.

Till pyssel.

Till blommor som slokar -

men doftar "åh så underbart".

Till pannkakor.

Till blommor som är vackrare nu än när de blommade och vi var borta.

Lycka.

  

Resfeber

Köpstopp.

Resten av sommaren.

Nya skor idag igen!

Men dessa ska jag ha på RESAN.

Imorgon.

Då lämnar vi våra vackra blommor.

Som vanligt.

Varje år.

Det är synd.

De är ju nästan den enda lyx vi har i vår trädgård.

Det är synd om vår trädgård också.

Vi är liksom aldrig där.

Den vackra duken lades ut på bordet.

Men vi satt inne.

Barnen ordnade nästan som ett harem.

Det bygger jag gärna vidare på.

Solen går ned.

Väskorna är packade.

Varnar om väckning mitt i natten.

Ändå kan barnen inte somna.

Eller just därför.

Da Vinci koden

Det dyker upp meddelanden.

Till mig tänker jag.

Ler.

Hoppas.

Igår ett oväntat besök som betydde så mycket för oss.

Idag tar jag det väldigt bokstavligt.

Nya skor.

Nya shorts.

Ny blomma.

Nya moln på himlen.

Nya teer.

Packar för ny resa.

Nya underlägg.

Efter regn kommer sol

Vi gjorde det!!

På två och en halv timma städade vi upp en sådan makalös röra.

Kläder i hela vardagsrummet, badrummet, hallen!

"Viktiga" papper överallt i köket - bänkar, stolar och flera högar på golvet!

Tack för att ni kom och hälsade på, min kära systerdotter!

Tack.

Nu andas vi lättare, är gladare och lugnare.

Och jag tänker att livet är precis som dagens väder har varit.

Sol i hjärta.

Sol i sinne.

Sol ute.

Sol inne.

Kolla!

Vilken snygg flaska jag snubblade över härom dagen. Och innehållet lovar 100% ekologiskt odlade ingredienser. Ännu bättre! Nu ska jag bara hitta en skön stund för att prova den och förhoppningsvis njuta av innehållet. 

Problemet är att snart har hela långhelgen gått förbi och jag känner inte att jag har hittat den där rätta stunden än.

Har stunden inte funnits eller är det jag som är dålig på att ta de små stunder som finns och utnyttja dem? 

Jag som alltid har tyckt om mig själv för att jag faktiskt har varit bra på att uppskatta det lilla. 

En vacker solnedgången vid en stenstrand har gjort mig mer glad än en dyr middag på den fiiina restaurangen i den stora staden. Eller är en vacker solnedgång med bara oss två mer av en stor gest i min tid just nu? Måste jag söka mig längre ned för att finna stunder av lugn, lycka och njutning? Ska jag vara nöjd med fem minuter? Är det där jag är nu? 

Ska man nöja sig med det? 

Fem minuter en gång i veckan? Hur länge då? På fem minuter hinner inte jag avgöra om jag gillar innehållet eller ej. Fast jag får väl göra ett försök...

Dagens funderingar till gårdagens bilder- hör inte ihop

Fortsätter mitt sökande av vad som kan vara fel med mig.

Eller.

Fel å fel.

Men något är inte helt rätt.

Jag erkänner.

Såg på "day-tv" idag.

Oprah.

Fick en del av mina onda aningar bekräftade.

Det ger mig mer jobb.

Sökande.

 Efter ett bättre välbefinnande.

Sökande. 

Efter att hitta tillbaka.

 Hitta mig själv igen.

Segt internet

Jag också.

Förstår det inte.

Solen skiner.

Barnen är glada.

Men inte jag.

Tom som kakformarna.

Och likt dem längtar jag bara efter att få fylla mig med mer sött.

Uppiggande.

Nu är det nog.

Det måste vara något kroppen saknar.

Har köpt multivitamin.

Hoppas snart vara återkopplad med världen.

Vi åker ju snart.

Och hon önskar sig örhängen.