Jag också.
Förstår det inte.
Solen skiner.
Barnen är glada.
Men inte jag.
Tom som kakformarna.
Och likt dem längtar jag bara efter att få fylla mig med mer sött.
Uppiggande.
Nu är det nog.
Det måste vara något kroppen saknar.
Har köpt multivitamin.
Hoppas snart vara återkopplad med världen.
Vi åker ju snart.
Och hon önskar sig örhängen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar